I evig tid

Från nattens dunkla drömmar
 vandrar jag fram,
 ur dina sinnens
 djupaste hav. I evig tid... 

Fyller dina nätter
 med evighetens vindar
 väter dig med stjärnors glans
 frän tidlöshetens rymd. 

Som blod söker tårar
 i stridens storm
 bestiger jag nattens sköte
 dricker ur dess bittra källa 

Samman med dina maror
 på ångestens springare,
 rider jag tronande fram
 genom dina plågor 

All din eviga smärta
 när min själ,
 dina smärtfyllda skrik
 fyller mig med liv. 

Blott ditt sinnes bane
 i evig tid...