Vanner Och Frander

Vänner och Fränder

Vänner och fränder de lade om råd
Hur de skulle gifta bort sin fränka i år
Uti rosen
Lade om råd
Hur de skulle gifta bort sin fränka i år

Dig vill vi giva en kungason till man
Som haver mera guld än lille Roland haver land

Om lördan och söndan budet utgick
Om måndan och tisdan skull skådas vad hon fick

Om onsdan och torsdan blandades vin
Om fredan och lördan dracks hederdagen in

De drucko i dagar de drucko i två
Men inte ville bruden åt sängarne gå

De drucko i dagar de drucko i tre
Men inte ville bruden åt sängarne se

Då kom där in en liten sjödräng
Och han var allt klädd uti blå kjortelen

Han ställde sig vid bordet och talade så
Jag ser endast masterna som där gå

Så lyster det Jungfrun aåt högan loflet gå
Så springer hon den vägen mot sjöastranden låg

Hon sprang uppå stenar hon sprang uppå tå
Men aktade sig väl för böljorna de blå

Så bjödo de henne i skeppet in
Och bjöd henne att dricka båd mjöd och vin

Jag ser jag ser på dina vita fingrar små
Att vigselring ej suttit på den förrän igår

Jag ser jag ser på dina guldgula hår
Att brudekrans ej suttit på dem förrän igår

Jag ser jag ser på dina snövita bröst
Att de ej har varit någon småbarnatröst

Och Jungfrun hon lägger sig vid lille Rolands sida
Hon känner sig varken sorgsen eller kvida
Uti rosen
Lille Rolands sida
Hon känner sig varken sorgsen eller kvida

Друзья и сородичи

Родичи собрались совет держать,
За кого девицу из рода отдать.
Дева-роза
Совет держать,
За кого девицу из рода отдать.

«Будут в родне у тебя короли,
У них золота больше, чем у Роланда — земли».

В субботу весть по стране разнеслась,
В понедельник уж стряпня началась.

В четверг мед и пиво сгрузили в подпол,
В субботу уж сели за свадебный стол.

Пьют гости день, гуляют другой —
Невеста в брачный покой ни ногой.

Пьют день, и два, и три напролет —
Невеста на брачное ложе нейдет.

Бедный моряк тут заходит в дом —
Синяя рваная роба на нем.

Зашел моряк тот и сел за стол,
О дальних гаванях рассказ повел.

Невеста тут вышла тайком за порог
И к морю пустилась бежать со всех ног.

По скалам она пронеслась легко,
Море бушевало внизу далеко.

Ее на корабль капитан впустил,
Медом и вином ее угостил.

«Вижу по тонким пальцам твоим,
Что кольца златые в новинку им.

Вижу по