Egocentrisk Isolation

Jag flyr från realiteten 
Mitt helgarderade liv 
Frändskap, förälskelse 
Och härkomst blir till ånga 
Min inre röst vill harkla upp 
De immiga skulderna 
Istället kvävs dem och 
Dunstar bort i min fysik 

Konsekvenser förföljer mig 
Min osynliga skugga 
Men detta försummas 
Jag skyler min silhuett 

Jag forcerar dem ut mot kanten 
För en sista prövning 
En fråga om falskhet eller tillit 
Början eller [bad word] 
När det brister blir de transparenta 
Och jag ser den sanna tonen 
Deras misslyckande blir min vinnande näring 
Och livsnjutning 

Jag konfronterar andra 
I min isolerade tillvaro 
Moder Jords dolda brister 
Frodas nu i min ögonvrå 
Det är ett enkelt val att sluta tro på ord 
Och istället klandra andra 
Låser in mina betingade ideal 
Kastar bort nyckeln in i framtiden 
Ett val som får en att 
Bemästra sin egna erosion 

Jag ska kliva upp ur den förseglade kaviteten 
Som har kostat mig mitt liv 
Har inte längre kraft till att finna lugn 
I normer och moral efter allt jävla dubbelspel 
Ändrar riktning och börjar gå 
Lämnar det vilsna och obetydande bakom mig 
Självförgudning blir min själsfrände 
Jag blir den som jag alltid har föraktat