Cold autumn rain, fields new-plowed

Cold autumn rain, fields new-plowed
sludgy bane, far from home
The time has come, our troops march on
silent hum, a cheerful song

Den snöiga nord är vårt fädernesland,
där sprakar vår härd på den stormiga strand,
där växte vid svärdet vår seniga arm,
där glödde för tro och för ära vår barm.

Vi vattnade i Nevans bad vår frustande häst
han sam öfver Weichseln så glad som till fest,
han bar öfver Rhen vårt hämnande stål,
han drack utur Donau kejsarens skål.

Och rida vi fram öfver slätter och däld,
så springa ur hofvarna gnistor af eld,
så haglar vårt hugg som ett hammarslag,
så ljusnar för världen en framtids dag.

In morning mist, dark lines stand still
With clenched fists, against her will
At the break of dawn, our forces assemble
distant horn, soon cannons will rumble

shroud of smoke, an iron breeze
man of hope, hell unleashed
glove of steel (sweeps the) front line down
white lone steed, a fallen crown

Den snöiga nord är vårt fädernesland,
där sprakar vår härd på den stormiga strand,
där växte vid svärdet vår seniga arm,
där glödde för tro och för ära vår barm.

Vår tröst, du som suckar i mörker och band,
Vi komma, vi komma, vi lösa din hand.
Där pustar ej träl i vår frostiga nord ;
friborne vi rida i fält för Guds ord.

Vid Breitenfeld vi togo Pappenheim i vår famn;
vi skrefvo på Kronenbergs brynja vårt namn;
vi svedde grått skägg för Tilly vid Lech;
vi blödde med kungsblod vid Lützens häck.

Och rida vi långt från vårt nordliga spår
till glödande drufvor och blödande sår,
så smattra trumpeterna segerbud.
Hugg in, tappra led! Fram! Med oss är Gud.

Out of the dust, past our ranks
Came a mount without a master
Blood-stained it strode all alone
Each one knew The Oak had fallen

Hakkaa plle Pohjan Poika!

Ride for revenge, we march again for the King and the mighty
Feel no fatigue, your wounds will heal when we've slain the foe
So greedy